Dag 144

Lustigkurren Agnes undrade om jag lagar elefantkakka då vi bakade brownies. Väldigt lustig tyckte hon själv att hon var och satt och fnissade länge åt det. Tyst blev hon först då hon fick slicka visplarna.

Dag 144

Utmanade ödet och testade på lite miniodling tillsammans med barnen. Kvällen före hade vi lagt gula ärtor i blöt och nu skulle vi så dem. Jag hade förberett mig på smuts och klott men det gick förvånansvärt bra. Barnen tyckte de va jätteintressant och det passade perfekt för Edwin som har en riktig plockfas pågång. Om ca 2-3 veckor borde vi kunna provsmaka lite ärtskott. Agnes ville ha skyltar också eftersom alla i familjen har en egen odling.

Dag 143

Ibland när det är alltför tyst i fem minuter ser det ut som om nån slängt en flisgranat in i vardagsrummet.

Men det går ju att sopa. Men barnen är ju glada. Men pappa hinner ju plocka undan i hjälpköket.

Dag 143

Igår va en extra tung och gnällig dag pga. en massa tänder som är på kommande (igen). Orken räckte inte riktigt till annat än att koka makaroner och lägga fram ett knackkorvspaket till lunch. "God mat! Pappa du kan laga dehär flera gånger" sa Agnes ändå. Då log den trötta farsan lite åtminstone.

Dag 141

"Jag är ingen Fellman" säger dottern plötsligt vid matbordet. "Jag är ingen Agnes, jag är ingen Bangnes och jag är ingen Agnesius". Nähä vad heter du då, frågar jag. Heter du kanske Pippi, undrar jag eftersom det brukar vara ganska vakio. "Nej jag heter ett Spöke kanske". Selvä!

Dag 141

Edwin har plötsligt börjat prata mera. Från att ha varit  väldigt fåordig och egentligen endast använt sig av alla möjliga ljud som har kunnat betyda allt och ingenting har han nu höjt en nivå. Häromdagen kom två ord "haba" (slang för en spänd bicepsmuskel) och Stinky. Helt sådär bara. Att haba är ett av de första orden som kommer är dock inte så förvånande med tanke på att både jag och Agnes brukar spänna armmusklerna i tid och otid. "Nu snackar vi haba" brukar hon säga att visa.

Dag 141

"Pappa vi är två skomakare" säger Agnes och hoppar och dansar i hjälpköket medan Edwin trycker tvättmaskinen full med skor och annat bråte.

Dag 138

Grejandet fortsätter idag. Agnes leker med en massa mjukisdjur och Edwin grejar nonstop med en massa gamla handtag. Jag får fredagsstäda köket i lugn och ro samt välja musik. Ei paha!

Dag 137

Edwin har nåt viktigt pågång. Han traskar av och an från hjälpköket och hämtar en sko åt gången. Sedan placerar har ut den, hummar lite för sig själv och sen hämtar han en ny. Viktigt är det och man får inte störa. Han blev irriterad på mig just då jag tittade in och skulle hämta nå handskar.

Dag 129

Som så många gånger förut blev jag även idag diagnostiserad med tyfis. Till skillnad från andra gånger så hade iaf läkaren ordentlig utrustning denna gång.

Dag 128

Väckning 5:30 idag. Som tur är det gott humör. Sen att det ska skålas varannan minut vid frukostbordet är ju inte så pjåkigt. Skål!

Dag 128

Undrar när Edwin slutar härja vid hundmatskålarna? Det är tsunami i köket samt en massa doppade hundpriplor ca 3ggr om dagen för tillfället.

Dag 123

Vi väntar besök idag på förmiddagen och fördriver tiden med lek i Edwin rum. Edwin grejar med tuttarna i sin säng, Cafu försöker få lös pipgrisen som Edwin tryckt fast mellan spjälorna och Agnes räknar sina guldpengar.

Dag 121

Igår va vi vid butiken och då va det nån unge som skrek och härjade där. "Hon sku nog behöva gå hem o vila" lite sa Agnes. Idag va det Agnes tur att härja här hemma och då fick hon ta sig en vilostund i rummet. Efter ca 30 min hör jag "Pappa nu har jag vilat och nu känns det bra". Sen va allt frid och fröjd igen.