torsdag 30 april 2015

Dag 180

Agnes undrade va jag gjorde och jag svarade att jag städar lite så blir mamma glad då hon kommer hem. "Ja de kan du bra göra" fick jag som svar och så fortsatte hon att leka.

onsdag 29 april 2015

Dag 179

Det är ju äntligen VÅR vilket gör att det är väldigt enkelt att slänga på sig lite kläder och fara ut. Behövs inte ens kurakläder, halleluja! Vi är ute på 10 minuter istället för 20 minuter och pappefar blir int ens så sveitto!

Dag 179

Idag besökte vi Folkhälsans familjecafé där det firades vappen med maskerad. Edwin fick först en astronautdräkt men den hade blivit för liten och han såg ut som en stoppad astronautkorv. Han fick bli Stålmannen istället. Agnes skulle förstås inte klä ut sig men gick med på att ha Adidas tigerkläderna hon fått av Faster Freddi. Jag va livvakt, eller mafioso eller James Bond. Roligt hade vi åtminstone!

onsdag 22 april 2015

Dag 172

Idag fick jag hjälp med hemmaträningen!

Dag 172

Idag efter morgongymnastiken brummade vi iväg med bilen till Vexala på lite äventyr och bytte till sommardäck. Edwin tyckte det va så tungt att åka dit så han somnade strax före vi kom fram och sov igenom hela bytet dvs. när bilen hissades upp och alla däck skruvades lös och sattes fast. Ganska imponerande hur djupt ungar kan sova emellanåt men vaknar när deras farsa försöker smyga som en ninja ut från rummet efter nattandet.

tisdag 21 april 2015

Dag 171

Idag började vi dagen med att besöka släktgrannarna redan klockan 7:45. Barnen hade redan ätit morgonmål och va helnöjda över att få springa över till granngården. Där fick de väcka Moffa som hade sovit över där och sen blev det lek med kusin innan hela konkaronkan for ut för att leka. Sen blev vi bjudna på lunch. Hur lyxigt som helst! Efter dagsvilan for vi ut igen och där va vi hela kvällen tills det blev dags för kvällsrutinerna. Mera såna här dagar!

torsdag 16 april 2015

Dag 166

Klockan är 12 och jag borde lägga Edwin ut o sova. "Men pappa vi har int lekt färdigt ännu" säger Agnes. Så fnissar de och traskar iväg hand i hand.

onsdag 15 april 2015

Dag 166

Vi tittade på musikvideor på tv då det kom reklam emellan. I reklamen körde en fängelsetransportbuss av vägen och snurrade runt. "Åhå de slira visst lite" va Agnes kommentar.

Dag 166

Idag ska vi och hälsa på till Fammo och Boris som har tapetserat om lite. Tänkte jag skulle förklara åt Agnes vad det betyder att man tapetserar. Började förklara att det är tunt papper man limmar på väggen så det blir fint. Då avbröt hon mig o sa att hon vet nog va det är för Findus och Pettson tapetserade dasset då Findus sku flytta ut. Såheså!

Dag 165

Idag besökte vi Folkhälsans familjecafé för första gången. Agnes va som hemma och Edwin va skeptisk 5 minuter och sen rullade det på. 2h spenderades där och vi hann leka, sjunga och äta mellanmål. Jag hann prata lite med andra föräldrar också vilket faktiskt va ganska skönt. Jätteglada och duktiga barn vilket va skönt. Men nog är det ett stohej vid av/påklädning (Edwin började gosbrottas med nån unge då jag klädde på Agnes) och då det ska serveras mellanmål, värmas matburk, plocka frön ur melonbiten, plocka upp pappret som föll på golvet, mata unge osv samtidigt som man försöker få i sig själv nåt att äta. Hejochhå.

Dagens plus: Edwin sa "kääk" för första gången (ett uttryck som Agnes använder dagligen)

Dagens megaplus: Jag la bara ner Edwin vid nattande och for ut ur rummet. Jag hörde hur han steg upp och mumlade för sig själv och sen lade han sig ner igen. Utan gråt. Utan Gnäll. Utan att jag behövde paja och nynna "Sko sko liten häst". Piff paff somnade han bara. Känns som jag vunnit på lotto.


tisdag 14 april 2015

Dag 164

Vi leker camping. Jag får vara Annika. Edwin är Tommy och är galen. Agnes är Pippi och bestämmer allt. Just nu jäser vi efter morgonmålet. Observera kaffekannan som puttrar på elden.

Dag 164

Att vara ensam med barn kan ibland vara utmanande om någon undrade. Idag försökte jag klä på en trött unge utekläderna då han skulle och sova i vagnen. Det trötta barnet skrek som en gris och maskade sig för brinnkära livet. För att underlätta dansade och sjöng Agnes "EDWIN PEDWIN PÄRONPUFF" allt va hon orkade. Edwin Päronpuff blev ännu argare av sången men som tur va pappefar snabb som bara den och kläderna kom på och den trötta sonen somnade ute i vagnen.

måndag 13 april 2015

Dag 163

Efter att vår bil va sönder i 3 månader så samlades allt skräp i ladan och den va helt smockfull. Igår fick vi låna ett släp av våra vänner och packade hela släpet fullt så vi kunde föra det till Ekorosk sen då de öppnar. Idag trotsade vi vädret och jag körde iväg med barnen till Ekorosk och tömde hela faderullan. Barnen tyckte det va intressant att titta på då deras pappa slet för kung och fosterland i regnvädret. I bilen va det varmt, mysigt och plus att en bra Bamseskiva spelade. Det va bara nära livskris en gång då vi märkte att vi glömt Torsten med borsten skivan men det gick snabbt över.

torsdag 9 april 2015

Dag 159

Dagens känsliga samtalsämne:

Agnes: Jag vill int att det ska blåsa så hårt
Jag: men idag blåser det ju int så fasligt
Agnes: (med gråten i ögonen) jag vill int att det ska blåsa i träden sådär
Jag. ....
Agnes: (fem före gråt) Jag vill flytta bort alla träd så de ska slippa blåsten.

Här kommer jag int på vad jag sa sen men jag började prata om nåt annat intressant som avledningsmanöver för att förhindra gråt. Min känsliga dotter tyckte det va så sorligt med träden som fick kämpa i blåsten. Det är inte lätt ibland.

måndag 6 april 2015

Dag 156

Påsken är över och vi börjar återgå till den normala vardagen. Edwin har varit sjuk, hostat snörvlat och varit extremt gnällig. Det har bara varit famnen som gällt. Han har ätit dåligt samt sovit riktigt usligt med skrikfest vid läggdags.
För det mesta går det bra att vara hemma med barnen men här vid påsken så kände jag nog att jag va fem före att gå in i väggen. Så otroligt tungt att sköta barn, hus och hem med lite sömn ännutill. Jag märkte att jag blev lätt irriterad på barnen och det gör ju inte dem gladare heller. Dedär tålamodet som man behöver så mycket va förbrukat.

Men vi klarade oss igenom det. Skönt att Linn varit ledig under påsken och att vi inte haft så mycket program. Vi har pratat ganska mycket tillsammans och det är skönt att ha en partner som man också kan berätta svåra saker för och som förstår en samt ger stöd. Nu är det bättre igen och livet rullar vidare. Lite lättare och bättre än en gång.