Snart dags för 182 dagar

Förra gången va jag hemma 301 dagar och denna gång blir det 182 dagar. Egentligen va väl tanken att vi aldrig skulle komma till denna punkt i livet igen. Vi skulle liksom inte ha flera barn. Men så glömde man (nästan) bort alla sömnlösa nätter och skrifestraivare och här är vi nu med semi-sömnlösa nätter men UTAN skrikfestraivare. Så något mera på plus detta varv. Det är dock absolut sista gången. Lovar. På hedersord!

Får damma av denna gamla blogg med andra ord. Skriver mest för att dokumentera vardagen hemma eftersom man lätt glömmer bort hur det va. Dessutom är det roligt att gå tillbaka och läsa om små guldkorn samt även tillfällen då man önskat att man varit på en annan planet. Om dryga en vecka kör vi!